Rödbeta Skåne 2023

Uppkomst

Intrycket av fältet var att uppkomsten överlag var god och jämn. Antal uppkomna plantor räknades vid två tillfällen, 14 och 23 dagar efter sådd. Vid varje tillfälle räknades plantor i en sträcka på 2 m av varje sort i den södra och 2 m i den norra delen av varje upprepning. Resultatet av de 16 planträkningarna per sort visas nedan som punkter och lådagram.

Materialet har inte analyserats statistiskt, men ger följande intryck:

• Fältuppkomsten var avklarad efter 14 dagar (siffrorna från sena räkningen är inte systematiskt högre).
• Multigermitet påverkar inte genomsnittlig planttäthet, vilket innebär att provytorna på 2 m varit tillräckligt långa.
• Det finns en ganska stor spridning inom sorterna, men i de flesta fall varierar uppkomsten inte systematiskt över fältets delar.
• Det finns skillnader i uppkomst mellan fröpartier av olika sorter.

Skillnader i uppkomst beror rimligen både på frökvalitet och genetik, men fördelningen mellan dem är okänd. Antal uppkomna plantor per meter är användbar som kontrollvariablel vid jämförelser av avkastning och storleksfördelning, eftersom planttätheten påverkar dessa, men är inte särskilt intressant som resultat i sig.

Den genomsnittliga planttätheten var ca 25 plantor per meter, vilket onekligen är under de 45 plantor per meter som sådden beräknades efter. Raden med bäst uppkomst, upprepning 1 av Manzu, låg i kanten av försöksytan och fältet, nära en trädridå. Det gjorde å andra sidan även upprepning 2 av Bresko, som har medioker uppkomst. I upprepning 1 stod Subeto precis intill Manzu, och ser inte ut att ha gynnats alls av närheten till kanten.

Avvikande plantor och stocklöpning

Vid säsongens slut, 2023-09-08, gicks hela försöksytan igenom. Plantor av avvikande typ samt stöcklöpare räknades och visas i diagrammen nedan.

Som avvikande typ räknas plantor som tydligt avviker från sortens normala utseende, vad gäller t.ex. bladstorlek, bladform, färg eller glansighet. Det som oftast hittades var plantor med avsevärt större blad och/eller längre bladskaft än övriga.

Planthöjd

Vid säsongens slut, 2023-09-12, mättes höjden på ca 12 plantor i norra halvan av upprepning 1 och 4. Mätningarna gjordes på förmiddagen, eftersom betor ofta slokar på eftermiddagen.

Den högsta naturliga blasthöjden på plantorna registrerades. Det innebär att eventuella nedhängande blad inte lyftes upp, utan mättes som de stod.

Spridningen mellan upprepningar inom sorterna är begränsad, och flera sorter skiljer sig också signifikant från varandra. Vilka som gör det framgår av diagrammet ovan.

visa detaljer om statistik

Då upprepning 1 och 4 omfattas av samma jordprov, och multigermitet eller planttäthet inte kan antas påverka planthöjden ställdes bara två enkla modeller upp:

• Planthöjd är en funktion av Sort + Upprepning
• Planthöjd är en funktion av Sort + Upprepning + interaktionen mellan Sort och Upprepning

Den andra modellen, med interaktionseffekt, hade högst kvalité enligt Akaikes informationskriterium. Då den också klarade Breusch-Pagans test för heteroskedasticitet, och Shapiro-Wilks normalitetstest användes den i Fishers ANOVA.

Då detta test påvisade starkt signifikanta skillnader mellan sorter generellt jämfördes därefter enskilda sortpar med Tukeys HSD-test.

I Tukey’s Honest Significance Test justeras signifikansnivån för varje enskild jämförelse mellan två sorter så att risken för något falskt positivt resultat bland alla 66 sortpar begränsas till 5%.

I diagrammet nedan visas resultaten för respektive sortgrupp. Det spann som de horisontella linjerna för respektive par beskriver innehåller med 95% säkerhet den äkta skillnaden mellan sorterna under liknande förhållanden. Om spannet korsar 0 kan skillnaden vara antingen positiv, negativ eller obefintlig. Det går då inte att säga om det verkligen finns en skillnad. Om spannet inte korsar noll kan man med rimlig säkerhet säga att det finns en skillnad. Dessa signifikant skilda par har markerats med svart.

Spannets storlek bestäms bland annat av den uppmätta variationen mellan upprepningar inom samma sort och mängden data.

dölj detaljer om statistik

Blaststyrka

Vid säsongens slut, 2023-09-12, mättes också blaststyrkan genom att en hängvåg med topphållning fästes nära basen av enskilda bladskaft med snöre, och drogs tills bladskaftet gick av. Detta bedömdes vara en billig och praktisk metod som kunde ge en objektiv bild av blaststyrkan.

Fem bladskaft från olika plantor mättes per sort i norra halvan av upprepning 1 och fem i norra halvan av upprepning 4.

Snöret träddes runt bladskaftet i ett lärkhuvud. För en korrekt mätning bör man dra i vågen långsamt, och inte rycka. Å andra sidan krävdes en viss hastighet för att inte knopen skulle glida upp längs skaftet. Tunna bladskaft bockades ibland av knopens inre rörelse, och knäcktes av där istället för att brista av rakt drag längre ner eller där skaftet fäster i betan.

Under mätningen upplevdes värdena variera mycket inom parcellerna, mycket på grund av de svårigheter som nämns ovan. Värdena gav också intryck av att ligga i ungefär samma spann i alla parceller, och det bedömdes osannolikt att några sortskillnader i blasststyrka skulle låta sig fångas med metoden. Därför gjordes inga mätningar i upprepning 2 och 3.

När resultatet sammanställts efter säsongen verkar värderingen av mätmetoden i fält onödigt pessimistisk. Resultatet hade mått bra av mer data, men även i det begränsade materialet går det att skönja en systematik. Parceller av samma sort grupperar sig ofta nära varandra, och en statistisk jämförelse visar att vissa skillnader är signifikanta.

Vilka sorter som skiljer sig signifikant från varandra framgår av bokstavsnoteringen i diagrammet ovan.

visa detaljer om statistik

Då upprepning 1 och 4 omfattas av samma jordprov, och multigermitet eller planttäthet inte kan antas påverka blaststyrkan ställdes bara två enkla modeller upp:

• Blaststyrka är en funktion av Sort + Upprepning
• Blaststyrka är en funktion av Sort + Upprepning + interaktionen mellan Sort och Upprepning

Den första modellen, utan interaktionseffekt, hade högst kvalité enligt Akaikes informationskriterium. Då den också klarade Breusch-Pagans test för heteroskedasticitet, och Shapiro-Wilks normalitetstest användes den i Fishers ANOVA.

Då detta test påvisade starkt signifikanta skillnader mellan sorter generellt jämfördes därefter enskilda sortpar med Tukeys HSD-test.

I Tukey’s Honest Significance Test justeras signifikansnivån för varje enskild jämförelse mellan två sorter så att risken för något falskt positivt resultat bland alla 66 sortpar begränsas till 5%.

I diagrammet nedan visas resultaten för respektive sortgrupp. Det spann som de horisontella linjerna för respektive par beskriver innehåller med 95% säkerhet den äkta skillnaden mellan sorterna under liknande förhållanden. Om spannet korsar 0 kan skillnaden vara antingen positiv, negativ eller obefintlig. Det går då inte att säga om det verkligen finns en skillnad. Om spannet inte korsar noll kan man med rimlig säkerhet säga att det finns en skillnad. Dessa signifikant skilda par har markerats med svart.

Spannets storlek bestäms bland annat av den uppmätta variationen mellan upprepningar inom samma sort och mängden data.

dölj detaljer om statistik

Avkastning

Nedan följer fyra diagram som illustrerar den storlekssorterade skörden på olika vis.

Vilka fraktioner som betorna delas in i skiljer sig mellan olika aktörer. Vi har använt en skala med sex fraktioner, som förhoppningsvis går att översätta till de flesta behov.

Den mörkgrå delen av staplarna är betor med mer än 75 mm i diameter. Denna storlek är mindre efterfrågad av konsumenter och industri, och inbringar ett betydligt lägre pris. Överlag har för många betor vuxit in i den storleken, vilket blir särskilt tydligt i de diagram som visar vikt. Den ljusgrå delen är betor under 30 mm i diameter, som inte heller efterfrågas av de flesta kanaler. De färgade delarna av staplarna motsvarar storlekarna 30-45 mm, 45-55 mm, 55-65 mm och 65-75 mm.

Den spridning som syns vid den första skörden återspeglas i stora drag i den andra skörden.

Det är uppenbart att den totala vikten per löpmeter ökar ju mer överväxta betorna blir. På motsvarande vis minskar vikten i den säljbara spannet 30-75 mm snabbt när betorna växer för mycket. Dessa två mått på avkastning blir därför inte så meningsfulla.

Andel betor i säljbar storlek är något okänsligare, men även detta mått blir snarare ett mått på tidighet än på storlek vid optimalt tajmad skörd. Den aktuella säsongen hade man antagligen velat ha odlat en sort med lång utvecklingstid, men det betyder inte att dessa sorter skulle gett högst andel säljbara betor om sommaren varit torrare och varmare.

Den grova bilden är att sorter som uppges ha längre utvecklingstid i katalogerna också har mindre andel förvuxna betor. Det bedöms inte meningsfullt med en statistisk jämförelse av avkastning eller storleksfördelning.

Ett intressant fall i sammanhanget är Aurora, som anges som relativt snabbväxande i katalogen, med en utvecklingstid i nivå med t.ex. Action (100-110 respektive 105 dagar). Trots detta har de väldigt olika storleksfördelning vid sen skörd. Det är oklart vad det beror på.

Bladfläckar

Vid säsongens slut förekom bladfläckar sporadiskt i alla sorter. Det verkade inte görbart att placera in dem på en skala och få ut något informativt om sorterna.

Bilder

Vi har tagit några bilder av betorna i samband med skörd. Bilderna visas på en separat sida, som öppnas i en ny flik.

Det finns även drönarbilder av fältet, från några olika tillfällen. De finns på Solvi. Bläddra till fältet ”Rödbeta_2023”

Gör såhär för att hitta enskilda sorter i fältet:

• Gå till fliken Analysis
• Slå av reglaget Plant Health
• Aktivera reglaget Zonal Statistics

Nu visas radernas parcellnummer i bilden. Tolka numren med hjälp av såplanen.