Lök Skåne 2022

Allmänt

Försöket är förlagt till Almhaga Grönsakers odling i sydvästra Skåne, och omfattar 10 gula lagringssorter.

Försöket är randomiserat med fyra upprepningar. I varje upprepning ingår en sjuradig bädd av vardera sort. Hela försöket upptar drygt 1 hektar.

Sorter till försöket har valts ut i nära samråd med Olssons Frö, Semenco, SW Horto och Almhaga Grönsaker.

Sortegenskaper

I odlingsdelen av försöket är den viktigaste egenskapen antal dagar till blastläggning. Sjukdomsangrepp, torkstress och liknande noteras i den utsträckning de förekommer naturligt.

Efter skörd lagras löken en bit in på våren, sorteras, bedöms och vägs.

Ekonomi

Försöket ingår i projektet Sortprovning i Hortikulturell Frilandsodling. Projektets totala finansiering från SLU Grogrund är 1 750 000 kr per år.

Elitplantstationens direkta kostnader för lökförsöket 2022 uppskattas till 177 000 kr.

Almhaga Grönsaker upplåter generöst mark, sår och sköter hela försöket samt upplåter plats i lager utan kostnad.

Olssons Frö skänker försöksfrö av Promotion, Donna och Prediction. Seminis skänker frö av Packito, Bossito och Rockito. Semenco skänker frö av Hytech, Hysky, Hystore och Hysinger.

Värdet av dessa In-kind- och naturabidrag kan uppskattas till ca 50 000 kr, även om engagemang naturligtvis är ovärderligt.

Flera kunniga människor i branschen har bidragit med åsikter, idéer, och inte minst sin tid under planering och utformning av försöket. Ingen nämnd, ingen glömd.

Praktiskt genomförande

Sådd

Sådden skedde 2022-04-20. Axel Isaksson sådde försöksparcellerna med Almhagas vanliga 21-radiga Monosem såmaskin. Tre bäddar i taget såddes. Efter varje drag sögs resterande frö upp och återfördes till respektive påse och nästa frö fylldes på. Varje sort återkom fyra gånger i olika ordning. Sådden gick mycket snabbt och smidigt.

Maskinen klarade inte att göra 100% rent efter föregående sort. Mot slutet av fältet började enstaka frön med en annan tillverkares färg dyka upp i påsarna. Inblandningen bedöms vara försumbar, men hade gått att förebygga genom att dela ner varje prov i fyra delprov, och inte återföra överskottet.

Såtätheten var 3,75 units per hektar (937 500 frön per hektar).

Skörd

Löken skördades för hand 19-20 september 2022. Planen hade varit att skörda respektive parcell när den uppnått 100% blastläggning och blasten torkat in något. När skörden faktiskt skedde hade flera sorter inte uppnått 100% blastläggning, men på grund av den annalkande hösten hade ytterligare väntan medfört för stora risker för den skörd som skulle bärgas på fältet efter att vi skördat våra prov.

Ur varje parcell skördades två prov från vardera nio löpmeter. I de flesta fall skördades tre meter i de tre mittersta raderna. I några fall var bara fyra rader intakta, och då skördades istället 4,5 meter från de två rader som fortfarande var i mitten av bädden.

På ett av proven ska storleksfördelning och kvalité kontrolleras när lagringen avslutas. På det andra ska förekomsten av groende lök kontrolleras löpande.

Varje prov lades i en nätsäck, som sedan packades i storlådor. Överst i varje låda lades ett lager med säckar som plockats för detta ändamål. Inga provsäckar låg alltså överst, vilket borde ge proven så lika förhållanden under torkning och lagring som möjligt.

Lådorna med proven ställdes att torka under tak.

I samband med skörden plockade vi också ett prov på 50 lökar per parcell, som Oskar Hansson ville använda till provlagring under varma och fuktiga förhållanden för att ge en prognos av lagringsdugligheten, så kallad HotBox.

Drönarbilder

Vi har fotograferat fältet vid flera tillfällen under säsongen. Ett syfte är att utveckla metoder för att ersätta manuellt arbete med bildanalys. Planträkning är en uppgift som tar mycket tid i anspråk, och som hade varit lämplig att ersätta. Tyvärr visade sig groddplantorna väldigt svåra att fånga på bild. Ett annat syfte är att dokumentera fältets skick. Det var användbart när vi kunde välja en fältdel att provskörda från som inte varit för torrt eller blött under någon del av sommaren.

Delar av bildmaterialet finns här:

https://solvi.ag/shares/0a70020d-b722-485b-972e-27a9fbc64d6d

Parcellerna är i skrivande stund inte utmärkta i bilderna (2023-02-21).

Bruttovikt

Felkällor och risker

Normalt lagras lök i samma skick tills de ska säljas, och avblastas direkt före sortering och packning. Löken vägs då bara efter avblastning och rensning. I försöket ville vi ha en bruttovikt före lagring, dels för att kunna skatta förlusterna under lagring och dels för att kunna rapportera ett preliminärt resultat innan lagringsförsöket är avslutat.

För att få en rättvisande bruttovikt hade det räckt att dra av blasten och borsta av kvarsittande jord, men för att bedöma kvalitén efter lagring behöver smutsiga, lösa och missfärgade skal nötas bort. I den normala produktionen sker allt detta i samma process, och huvudsakligen genom att lökarna nöts mot varandra och blåses på med kraftiga fläktar. Därför gjorde vi också en fullständig bearbetning, så att löken skulle vara redo att kvalitetsbedömas direkt efter avslutad lagring. I samband med avblastning och rensning sorterades också lökar med diameter under 40 mm bort. De hade lämnats kvar på fältet om skörd och bärgning skett med maskin, men kom med in när vi skördade för hand.

Förutom att vara tidskrävande och därigenom kostsamt visade det sig svårt att återskapa rensningsprocessen manuellt. Vi rensade först med bara händer, och övergick sedan till att använda skalkniv. Ofta kunde ett skal vara missfärgat, papprigt och verka sitta löst vid halsen för att sedan övergå till att vara köttigt mot basen av löken. I sådana fall blev löken ofta för mycket skalad, och riskerade att torka under lagring. Om rensningen istället skett efter hela lagringstiden hade eventuellt hela skalet hunnit avmogna. Om löken hade lossats och sedan fått ligga i fält utsatt för väder och vind innan den bärgats hade den troligtvis haft med sig betydligt mindre jord in. Med mer intorkad jord och mindre möjlighet att nöta/borsta/blåsa än vad rensningsmaskinen erbjuder stod valet mellan att ibland skala av även skal som inte var helt lösa och att låta en del lökar se sjaskigare ut än de hade gjort efter maskinell rensning. Man kan konstatera att avblastningen varken genomfördes helt och hållet lika mellan olika personer eller olika dagar. Konsekvenserna är svåra att bedöma, men de borde fördela sig slumpmässigt och inte drabba någon sort systematiskt.

På grund av problem med ogräsbekämpningen var hela parcellen med Hysky i första upprepningen i dåligt skick och icke representativ. Parcellen skördades inte.

Resultat

Som beskrivits ovan innebär bruttovikt i det här fallet en vikt efter torkning och rensning. Enstaka lökar hade redan hunnit bli dåliga, men ingen lök (över 40 mm) sorterades bort. I den meningen är det en bruttovikt. Efter avslutad lagring och sortering kommer samma prov vägas igen, och de nettovikterna kommer tillsammans med bruttovikterna nedan ge en skattning av lagringsförlusterna.

Statistisk signifikans

Eftersom detta är ett randomiserat försök med upprepningar kan vi säga något om ifall de observerade skillnaderna kan antas vara verkliga skillnader mellan sorter, eller om de lika gärna kan bero på skillnader i växtförhållandena över fältet eller på slumpen.

Man får ett intryck av detta bara genom att titta på stapeldiagrammet. Varje stapel är en oberoende upprepning av samma sak. Varje sort har såtts, odlats och skördats fyra gånger om. Ju mer samlade staplarna är inom varje sort desto säkrare kan vi vara på att vår uppmätta skörd liknar den skörd man kan vänta sig av sorten under liknande förhållanden.

Naturligtvis bör man också räkna på saken. Det går då att visa att Hysinger, Hytech och Hystore gav en signifikant högre bruttoskörd än Rockito i försöket. Hysinger gav också en signifikant högre bruttoskörd än Bossito och Donna. Övriga skillnader mellan sorter är inte signifikanta, dvs skillnaden mellan dem är inte större än att man löper 5% risk att få se så stora skillnader i ett motsvarande försök mellan två sorter som i verkligheten har lika avkastning (eller mellan två prov av samma sort).

I de sortpar där det finns en rimligt säkerställd skillnad i bruttovikt är skillnadens storlek någonstans i spannet mellan ca 0,1 och 1,0 kg per löpmeter. Det motsvarar mellan 3,5 och 34,7 ton per hektar.

Visa detaljer om statistiken

Några faktorer som förutom sort och block (fältdel) kan tänkas påverka resultatet (och som vi har ett mått på) identifierades:

• Uppkomna plantor per meter, 20 dagar efter sådd
• Uppkomna plantor per meter, 30 dagar efter sådd
• Uppkomsthastigheten, mätt som kvoten mellan plantor efter 20 dagar och 30 dagar
• pH enligt markkartering
• Fosfor enligt markkartering (P-Al)
• Kalium enligt markkartering (K-Al)
• Magnesium enligt markkartering (Mg-Al)
• Kalium-magnesium-kvot enligt markkartering
• Mullhalt enligt markkartering
• Lerhalt enligt markkartering

Fisher’s ANOVA följt av Tukey’s HSD användes för att värdera skillnaderna.

En ANOVA gjordes på varje rimlig kombination av faktorer. Dessa jämfördes med hjälp av Akaike Information Criteria, som ger en objektivt avvägt mått mellan modellens passning och enkelhet.

Modellen med sort, upprepning och magnesiumhalt som oberoende variabler hade lägst AICc och högst AICcWt, och valdes därför enligt metoden. Då denna ANOVA påvisade skillnader mellan sorter med p<0,001 och varken residualdiagrammen eller Breusch-Pagans test påvisade heteroskedaicitet kunde vi gå vidare med Tukey’s HSD-test.

I Tukey’s Honest Significance Test justeras signifikansnivån för varje enskild jämförelse mellan två sorter så att risken för något falskt positivt resultat i testet som helhet begränsas till 5%.

Det spann som de horisontella linjerna för respektive par beskriver, innehåller med 95% säkerhet den äkta skillnaden mellan sorterna. Om spannet korsar 0 kan skillnaden vara antingen positiv, negativ eller obefintlig. Det går alltså inte att säga om det verkligen finns en skillnad. Om spannet inte korsar noll kan man med rimlig säkerhet säga att det finns en skillnad. Dessa par har markerats med svart.

Sammanställningen kan också hämtas som text här.

Dölj detaljer om statistiken

Ton per hektar

Ovan redovisas vikten som kg per löpmeter. Det vill säga per meter rad i de innerrader som skördats, inte per bäddmeter.

Ofta är man intresserad av avkastningen per hektar. Ett hektar lökodling består i det här fallet av ca 7300 m² bäddar där det växer lök och ca 2700 m² trafikyta mellan bäddarna där det inte växer någonting. Ytterligare ca 500 m² per hektar faller bort på grund av tvärgående körspår och skador från bevattningen. Av de sju raderna i bädden har de två yttre såtts med 10% mer utsäde för att ta tillvara det extra vatten, ljus och näring som är tillgängligt i bäddens kant. I försöket valde vi att bara skörda från bäddarnas inre rader för att mäta under så enhetliga förutsättningar som möjligt. Det gör det enkelt och säkert att jämföra mellan sorter, men omvandlingen från kg per radmeter till ton per hektar blir något knepigare än om ytan som provskördats varit uppbyggd på samma sätt som fältet.

Jag har antagit att en rad i bäddens ytterkant avkastar 10% mer än en rad i bäddens inre. Kantraderna verkade överlag grönare och frodigare trots den högre utsädesmängden, vilket syns ganska tydligt på den här bilden. Bevattningsskador och tvärgående körspår drabbar ca 5% av ytan. Det drabbar ytterrader något mer än innerrader, men jag har sänkt den totala skörden med 5% som om det drabbade hela fältet lika.

Nettovikt och storlek

Felkällor, risker och metod

Den nettovikt vi kunnat registrera är en vikt efter ca 4 månaders lagring. Avläsningen skedde 8-9 februari 2023 efter skörd 19-20 september 2022. Det är en ganska kort lagringstid, men löken i försöket är inte heller behandlad med groningshämmande medel, vilket lök som ska lagras längre tid normalt är. Att vi inte behandlat löken har både praktiska skäl och principiella. Vi saknar tekniska möjligheter att spruta parcellerna individuellt och om vi hade haft möjlighet hade tidpunkten för behandling behövt väljas subjektivt, och kunnat ha stor påverkan på lagringsbarheten.

De svårigheter med manuell avblastning som nämns i avsnittet Bruttovikt påverkar även nettovikten som tas på samma prov. Det ligger nära till hands att tro att den orealistiska hanteringen påverkat skalkvalitén.

Kvalitetssorteringen gjordes av allmänkompetenta personer utan tidigare erfarenhet av kvalitetsbedömning av lök, efter en gedigen genomgång från personal från anläggningen med lång erfarenhet. Man kan se en tendens till att andelen frånsorterade lökar ökar med tiden. Det hade antagligen kunnat avhjälpas med återkommande genomgångar, åtminstone om sorteringen pågått längre tid. Felkällan har inte drabbat enskilda sorter på något uppenbart sätt.

Varje punkt motsvarar ett prov, dvs en parcell i försöket. I diagrammet har ritats en linjär trendlinje för sambandet, men det är framför allt tydligt att spridningen ökar dag två. Det är också uppenbart att trenden inte hade fortsatt till en nivå där allt kasserades om arbetet fortsatt några dagar till.

Löken storlekssorterades med hjälp av schabloner med olika diameter i fraktionerna 40-60 mm, 60-80 mm och över 80 mm. Det är ett snabbt, effektivt och objektivt sätt att mäta. Nackdelen är att det är grovkornigt.

Det är välkänt att en jämn och snabb uppkomst är positivt för en jämn storlek på den skördade löken. Vi har också studerat uppkomsten för att kunna kontrollera för detta. Det är dock i princip svårt, för att inte säga omöjligt, att hålla isär effekten av en jämn uppkomst på storleksfördelningen från sortens effekt eftersom uppkomsten i stor utsträckning beror på kvalitén hos fröpartiet, som i sin tur samvarierar med, och delvis beror på sorten.

Resultat

Nedan visas de registrerade vikterna efter lagring, fördelat på tre storleksfraktioner samt bortsorterade. Klicka på bilden för att se den större.

Statistisk signifikans

Eftersom detta är ett randomiserat försök med upprepningar kan vi säga något om ifall de observerade skillnaderna kan antas vara verkliga skillnader mellan sorter, eller om de lika gärna kan bero på skillnader i växtförhållandena över fältet eller på slumpen.

Man får ett intryck av detta bara genom att titta på stapeldiagrammet. Varje stapel är en oberoende upprepning av samma sak. Varje sort har såtts, odlats, skördats, lagrats, sorterats och vägts fyra gånger om. Ju mer samlade staplarna är inom varje sort desto säkrare kan vi vara på att vår uppmätta nettoskörd liknar den skörd man kan vänta sig av sorten under liknande förhållanden.

Naturligtvis bör man också räkna på saken.

Det går då att visa att Hysinger, Hytech och Hystore gav en signifikant högre nettoskörd än Rockito, och Hysinger även signifikant högre än Promotion och Donna, i försöket.

Övriga skillnader mellan sorter är inte signifikanta, dvs skillnaden mellan dem är inte större än att man löper 5% risk att få se så stora skillnader i ett motsvarande försök mellan två sorter som i verkligheten har lika avkastning (eller mellan två prov av samma sort).

I de sortpar där det finns en rimligt säkerställd skillnad i nettovikt är skillnadens storlek någonstans i spannet mellan ca 0,1 och 1,1 kg per löpmeter. En skillnad på 0,5 kg per löpmeter motsvarar ca 18 ton per hektar.

När det gäller storleksfördelningen valdes andel av nettovikten som är i fraktionen 60-80 mm som parameter att jämföra. Jämförelsen visade att inga skillnader mellan sorter är signifikanta.

Visa detaljer om statistik

Några faktorer som förutom sort och block (fältdel) kan tänkas påverka resultatet (och som vi har ett mått på) identifierades:

• Uppkomna plantor per meter, 20 dagar efter sådd
• Uppkomna plantor per meter, 30 dagar efter sådd
• Uppkomsthastigheten, mätt som kvoten mellan plantor efter 20 dagar och 30 dagar
• pH enligt markkartering
• Fosfor enligt markkartering (P-Al)
• Kalium enligt markkartering (K-Al)
• Magnesium enligt markkartering (Mg-Al)
• Kalium-magnesium-kvot enligt markkartering
• Mullhalt enligt markkartering
• Lerhalt enligt markkartering
• Mättidpunkt

Fisher’s ANOVA följt av Tukey’s HSD användes för att värdera skillnaderna.

En ANOVA gjordes på varje rimlig kombination av faktorer. Dessa jämfördes med hjälp av Akaike Information Criteria, som ger en objektivt avvägt mått mellan modellens passning och enkelhet.

nettovikt

Modellen med sort, upprepning och uppkomsthastighet som oberoende variabler hade lägst AICc och högst AICcWt, och valdes därför enligt metoden. Då denna ANOVA påvisade skillnader mellan sorter med p<0,01 och varken residualdiagrammen eller Breusch-Pagans test påvisade heteroskedaicitet kunde vi gå vidare med Tukey’s HSD-test.

I Tukey’s Honest Significance Test justeras signifikansnivån för varje enskild jämförelse mellan två sorter så att risken för något falskt positivt resultat i testet som helhet begränsas till 5%.

Det spann som de horisontella linjerna för respektive par beskriver, innehåller med 95% säkerhet den äkta skillnaden mellan sorterna. Om spannet korsar 0 kan skillnaden vara antingen positiv, negativ eller obefintlig. Det går alltså inte att säga om det verkligen finns en skillnad. Om spannet inte korsar noll kan man med rimlig säkerhet säga att det finns en skillnad. Dessa par har markerats med svart. Enheten på x-axeln är kg per löpmeter.

Sammanställningen kan också hämtas som text här.

storlek

Alltså procent av nettovikten som är i fraktionen 60-80 mm

Modellen med enbart sort och upprepning oberoende variabler hade lägst AICc och högst AICcWt, och valdes därför enligt metoden. Då denna ANOVA påvisade skillnader mellan sorter med p<0,05 och varken residualdiagrammen eller Breusch-Pagans test påvisade heteroskedaicitet kunde vi gå vidare med Tukey’s HSD-test.

I Tukey’s Honest Significance Test justeras signifikansnivån för varje enskild jämförelse mellan två sorter så att risken för något falskt positivt resultat i testet som helhet begränsas till 5%.

Det spann som de horisontella linjerna för respektive par beskriver, innehåller med 95% säkerhet den äkta skillnaden mellan sorterna. Om spannet korsar 0 kan skillnaden vara antingen positiv, negativ eller obefintlig. Det går alltså inte att säga om det verkligen finns en skillnad. Om spannet inte korsar noll kan man med rimlig säkerhet säga att det finns en skillnad. Dessa par hade markerats med svart om det funnits några. Enheten på x-axeln är procentenheter.

Sammanställningen kan också hämtas som text här.

ANOVA på hela materialet visade alltså (med knapp marginal) att det finns skillnader i storlek mellan sorter, dvs att alla sorter inte har samma storleksfördelning. Att det inte fanns någon signifikant skillnad i nästa steg beror på att när man går vidare till att jämföra alla sorter med alla andra sorter måste man korrigera för antalet jämförelser. Hade man inte gjort det hade risken för minst ett falskt positiva resultat, som från början sattes till 5% växt till ca 90%, vilket vore svårt att acceptera.

Dölj detaljer om statistik

Uppkomst

Här nedan följer ett interaktivt diagram som visar uppkomsten vid olika datum. Klicka på sortnamnen för att dölja eller visa sorter. Olika snabb uppkomst är främst intressant att ta hänsyn till när man jämför storleksfördelningen, inte som en sortegenskap i sig själv.

Tidighet

Resultat

Diagrammet nedan visar den observerade blastläggningen i % för de olika sorterna vid ett antal tillfällen. Blastläggningen har räknats eller uppskattats i norra och södra delen av bäddarna, och det är medelvärdet per bädd som visas. Naturligtvis kan andelen lökplantor med liggande blast bara öka med tiden. Att vissa parceller ibland går i motsatt riktning visar på den begränsade precisionen i detta sätt att observera.

Klicka på sortnamnen för att dölja eller visa sorter.

Statistik

Eftersom flera parceller inte når 100% blastläggning går det inte att statistiskt skatta skillnader mellan sorter som antal dagar från sådd till 100% blastläggning med ANOVA. Även om observationerna kunnat fortgå något längre, och alla till slut nått 100% kan man ifrågasätta hur väl mått av typen tid till ett visst gränsvärde fångar sorternas tidighet. I diagrammet ovan når t.ex. de första parcellerna av Hysky och Prediction 100% blastläggning 2022-09-07, men intrycket av kurvorna, liksom det intryck sorterna gav i fält, är att Prediction avmognade tidigare.

Tidsserier som beskriver utveckling förekommer i flera av försöken. Att vissa parceller aldrig når gränsvärdet är vanligt, liksom att utvecklingen före gränsvärdet nås ändå är intressant, dvs att händelser som nästan eller delvis inträffar borde räknas mer än händelser som inte alls inträffar.

Parallellt börjar vetenskapssamhället äntligen landa i metoder för att hantera denna typ av data som har hyfsat bred acceptans och som går att använda av personer utan expertkunskap inom statistik. Ett bra exempel är den här artikeln.

Tillsvidare redovisas därför tidigheten i form av diagrammet ovan, dvs bara som råa observationer. Vi hoppas kunna återkomma med tolkningar av resultaten

Groningsvila

Resultat kommer senare.