Lök Skåne 2022

Sådd

Sådden skedde 2022-04-20. Axel Isaksson sådde försöksparcellerna med Almhagas vanliga 21-radiga Monosem såmaskin. Tre bäddar i taget såddes. Efter varje drag sögs resterande frö upp och återfördes till respektive påse och nästa frö fylldes på. Varje sort återkom fyra gånger i olika ordning. Sådden gick mycket snabbt och smidigt.

Maskinen klarade inte att göra 100% rent efter föregående sort. Mot slutet av fältet började enstaka frön med en annan tillverkares färg dyka upp i påsarna. Inblandningen bedöms vara försumbar, men hade gått att förebygga genom att dela ner varje prov i fyra delprov, och inte återföra överskottet.

Såtätheten var 3,35 units per hektar (837 500 frön per hektar).

Uppkomst

Veckorna efter sådd var torra, och fältet vattnades före uppkomst. Delar av några parceller fick skador av körning och av slangen till bevattningsrampen. Att sådant händer är i det närmaste ofrånkomligt, och talar starkt för att, som vi gjort, anlägga stora parceller som man sedan skördar en mindre yta i.

Oskar Hansson hade understrukit betydelsen av en koncentrerad uppkomst för ett jämnt bestånd och en homogen storlek på den skördade löken. Syftet med att gradera uppkomsten noga var därför att kunna ta hänsyn till uppkomsten vid jämförelser av skörden. För en jämn och snabb uppkomst är frö till normal odling ibland primat (förgrott), men eftersom vi här vill jämföra sorter och inte fröteknik genomfördes försöket med frö som inte var primat.

Skillnader i uppkomst mellan sorter ska alltså tolkas med mycket stor försiktighet eftersom uppkomsten i odling beror på det enskilda fröpartiets kvalitet och den frötekniska behandlingen (och lokala mark- och väderförhållanden).

Uppkomsten graderades i en provyta à 1 m2 i södra, mittersta och norra tredjedelen av varje parcell vid fyra tillfällen. I varje yta ingick fem rader, som räknades separat. Dessa 3x40x4x5=2 400 observationer bör ge hyffsad möjlighet att identifiera sort/parti, såhus och markförhållanden som orsaker till variation i uppkomst.

Skörd

Löken skördades för hand 19-20 september 2022. Planen hade varit att skörda respektive parcell när den uppnått 100% blastläggning och blasten torkat in något. När skörden faktiskt skedde hade flera sorter inte uppnått 100% blastläggning, men på grund av den annalkande hösten hade ytterligare väntan medfört för stora risker för den skörd som skulle bärgas på fältet efter att vi skördat våra prov.

Ur varje parcell skördades två prov från vardera nio löpmeter. I de flesta fall skördades tre meter i de tre mittersta raderna. I några fall var bara fyra rader intakta, och då skördades istället 4,5 meter från de två rader som fortfarande var i mitten av bädden.

På ett av proven ska storleksfördelning och kvalité kontrolleras när lagringen avslutas. På det andra ska förekomsten av groende lök kontrolleras löpande.

Varje prov lades i en nätsäck, som sedan packades i storlådor. Överst i varje låda lades ett lager med säckar som plockats för detta ändamål. Inga provsäckar låg alltså överst, vilket borde ge proven så lika förhållanden under torkning och lagring som möjligt.

Lådorna med proven ställdes att torka under tak.

I samband med skörden plockade vi också ett prov på 50 lökar per parcell, som Oskar Hansson ville använda till provlagring under varma och fuktiga förhållanden för att ge en prognos av lagringsdugligheten, så kallad HotBox.

Metod och felkällor

Normalt lagras lök i samma skick tills de ska säljas, och avblastas direkt före sortering och packning. Löken vägs då bara efter avblastning och rensning. I försöket ville vi ha en bruttovikt före lagring, dels för att kunna skatta förlusterna under lagring och dels för att kunna rapportera ett preliminärt resultat innan lagringsförsöket är avslutat.

För att få en rättvisande bruttovikt hade det räckt att dra av blasten och borsta av kvarsittande jord, men för att bedöma kvalitén efter lagring behöver smutsiga, lösa och missfärgade skal nötas bort. I den normala produktionen sker allt detta i samma process, och huvudsakligen genom att lökarna nöts mot varandra och blåses på med kraftiga fläktar. Därför gjorde vi också en fullständig bearbetning, så att löken skulle vara redo att kvalitetsbedömas direkt efter avslutad lagring. I samband med avblastning och rensning sorterades också lökar med diameter under 40 mm bort. De hade lämnats kvar på fältet om skörd och bärgning skett med maskin, men kom med in när vi skördade för hand.

Förutom att vara tidskrävande och därigenom kostsamt visade det sig svårt att återskapa rensningsprocessen manuellt. Vi rensade först med bara händer, och övergick sedan till att använda skalkniv. Ofta kunde ett skal vara missfärgat, papprigt och verka sitta löst vid halsen för att sedan övergå till att vara köttigt mot basen av löken. I sådana fall blev löken ofta för mycket skalad, och riskerade att torka under lagring. Om rensningen istället skett efter hela lagringstiden hade eventuellt hela skalet hunnit avmogna. Om löken hade lossats och sedan fått ligga i fält utsatt för väder och vind innan den bärgats hade den troligtvis haft med sig betydligt mindre jord in. Med mer intorkad jord och mindre möjlighet att nöta/borsta/blåsa än vad rensningsmaskinen erbjuder stod valet mellan att ibland skala av även skal som inte var helt lösa och att låta en del lökar se sjaskigare ut än de hade gjort efter maskinell rensning. Man kan konstatera att avblastningen varken genomfördes helt och hållet lika mellan olika personer eller olika dagar. Konsekvenserna är svåra att bedöma, men de borde fördela sig slumpmässigt och inte drabba någon sort systematiskt.

På grund av problem med ogräsbekämpningen var hela parcellen med Hysky i första upprepningen i dåligt skick och icke representativ. Parcellen skördades inte.

Resultat

Som beskrivits ovan innebär bruttovikt i det här fallet en vikt efter torkning och rensning. Enstaka lökar hade redan hunnit bli dåliga, men ingen lök (över 40 mm) sorterades bort. I den meningen är det en bruttovikt. Efter avslutad lagring och sortering kommer samma prov vägas igen, och de nettovikterna kommer tillsammans med bruttovikterna nedan ge en skattning av lagringsförlusterna.

Statistisk signifikans

Eftersom detta är ett randomiserat försök med upprepningar kan vi säga något om ifall de observerade skillnaderna kan antas vara verkliga skillnader mellan sorter, eller om de lika gärna kan bero på skillnader i växtförhållandena över fältet eller på slumpen.

Man får ett intryck av detta bara genom att titta på stapeldiagrammet. Varje stapel är en oberoende upprepning av samma sak. Varje sort har såtts, odlats och skördats fyra gånger om. Ju mer samlade staplarna är inom varje sort desto säkrare kan vi vara på att vår uppmätta skörd liknar den skörd man kan vänta sig av sorten under liknande förhållanden.

Naturligtvis bör man också räkna på saken. Det går då att visa att Hysinger, Hytech och Hystore gav en signifikant högre bruttoskörd än Rockito i försöket. Hysinger gav också en signifikant högre bruttoskörd än Bossito och Donna. Övriga skillnader mellan sorter är inte signifikanta, dvs skillnaden mellan dem är inte större än att man löper 5% risk att få se så stora skillnader i ett motsvarande försök mellan två sorter som i verkligheten har lika avkastning (eller mellan två prov av samma sort).

I de sortpar där det finns en rimligt säkerställd skillnad i bruttovikt är skillnadens storlek någonstans i spannet mellan ca 0,1 och 1,0 kg per löpmeter. Det motsvarar mellan 3,5 och 34,7 ton per hektar.

Visa detaljer om statistiken

Några faktorer som förutom sort och block (fältdel) kan tänkas påverka resultatet (och som vi har ett mått på) identifierades:

• Uppkomna plantor per meter, 20 dagar efter sådd
• Uppkomna plantor per meter, 30 dagar efter sådd
• Uppkomsthastigheten, mätt som kvoten mellan plantor efter 20 dagar och 30 dagar
• pH enligt markkartering
• Fosfor enligt markkartering (P-Al)
• Kalium enligt markkartering (K-Al)
• Magnesium enligt markkartering (Mg-Al)
• Kalium-magnesium-kvot enligt markkartering
• Mullhalt enligt markkartering
• Lerhalt enligt markkartering

Fisher’s ANOVA följt av Tukey’s HSD användes för att värdera skillnaderna.

En ANOVA gjordes på varje rimlig kombination av faktorer. Dessa jämfördes med hjälp av Akaike Information Criteria, som ger en objektivt avvägt mått mellan modellens passning och enkelhet.

Modellen med sort, upprepning och magnesiumhalt som oberoende variabler hade lägst AICc och högst AICcWt, och valdes därför enligt metoden. Då denna ANOVA påvisade skillnader mellan sorter med p<0,001 och varken residualdiagrammen eller Breusch-Pagans test påvisade heteroskedaicitet kunde vi gå vidare med Tukey’s HSD-test.

I Tukey’s Honest Significance Test justeras signifikansnivån för varje enskild jämförelse mellan två sorter så att risken för något falskt positivt resultat i testet som helhet begränsas till 5%.

Det spann som de horisontella linjerna för respektive par beskriver, innehåller med 95% säkerhet den äkta skillnaden mellan sorterna. Om spannet korsar 0 kan skillnaden vara antingen positiv, negativ eller obefintlig. Det går alltså inte att säga om det verkligen finns en skillnad. Om spannet inte korsar noll kan man med rimlig säkerhet säga att det finns en skillnad. Dessa par har markerats med svart.

Dölj detaljer om statistiken

Ton per hektar

Ovan redovisas vikten som kg per löpmeter. Det vill säga per meter rad i de innerrader som skördats, inte per bäddmeter.

Ofta är man intresserad av avkastningen per hektar. Ett hektar lökodling består i det här fallet av ca 7300 m² bäddar där det växer lök och ca 2700 m² trafikyta mellan bäddarna där det inte växer någonting. Ytterligare ca 500 m² per hektar faller bort på grund av tvärgående körspår och skador från bevattningen. Av de sju raderna i bädden har de två yttre såtts med 10% mer utsäde för att ta tillvara det extra vatten, ljus och näring som är tillgängligt i bäddens kant. I försöket valde vi att bara skörda från bäddarnas inre rader för att mäta under så enhetliga förutsättningar som möjligt. Det gör det enkelt och säkert att jämföra mellan sorter, men omvandlingen från kg per radmeter till ton per hektar blir något knepigare än om ytan som provskördats varit uppbyggd på samma sätt som fältet.

Jag har antagit att en rad i bäddens ytterkant avkastar 10% mer än en rad i bäddens inre. Kantraderna verkade överlag grönare och frodigare trots den högre utsädesmängden, vilket syns ganska tydligt på den här bilden. Bevattningsskador och tvärgående körspår drabbar ca 5% av ytan. Det drabbar ytterrader något mer än innerrader, men jag har sänkt den totala skörden med 5% som om det drabbade hela fältet lika.