Jordgubbar Skåne 2022-2024

Allmänt

I försöket odlas relativt nya och relativt okända sorter tillsammans med kända sorter i ett randomiserat försök med fyra upprepningar. Det skapar förutsättningar att dra slutsatser om förhållandevis små skillnader.

13 nya sorter ingår i försöket tillsammans med tre välkända. De odlas i en treårig kultur. Odlingen sker i mark, på plastlist med droppbevattning. Försöksplatsen är Marsvinsholm, ca 3 km från Skånes sydkust.

Följande sorter ingår i försöket:

SortTidighetFörädlare
Rumba*TidigFresh Forward
FalcoTidigFlevoBerry
VerdiTidigFresh Forward
RendezvousTidigHansabred
Malling™ VitalityTidigMalling Fruits
TwistTidigFresh Forward
FE2122 (Jenkka)MedelFresh Forward
FernandoMedelVissers
LolaMedelHansabred
SibillaMedelCIV
Sonsation*MedelFlevoBerry
FE2132 (Ravellia)SenFresh Forward
SussetteSenFlevoBerry
DestinySenVissers
FE2134 (Cadenza)SenFresh Forward
Malwina*SenPeter Stoppel
Sorter markerade med * är välkända sorter / standardsorter.

Se även

Sortförsök i jordgubbar, Öjebyn 2022-2024

Sortegenskaper

Det ställs många krav på en jordgubbssort.

De egenskaper som undersöks är de som brukar framhållas som viktiga för odlare, handel och konsument. Det handlar om kvalitén på bären, om avkastning och om att plantan ska passa in i odlingssystemet.

Odling av jordgubbar i mark innebär utsatthet för växtföljdssjukdomar, vilket är ett växande problem i områden med omfattande jordgubbsodling. Risk för regnskador och gråmögelangrepp är alltid närvarande i frilandsodling. Sorterna är valda med detta i åtanke, men försöksplatsen har god växtföljd och är inte ovanligt drabbad av sjukdomar.

Ekonomi

Försöket ingår i projektet Sortprovning i Hortikulturell Frilandsodling. Projektets totala finansiering från SLU Grogrund är 1 750 000 kr per år.

Elitplantstationens direkta kostnader för jordgubbsförsöket i Skåne uppskattas till 213 000 kr per år 2022-2024. Anmärkning: Denna uppskattning gjordes före försökets start, och skulle behöva följas upp.

Lönnslätts bär upplåter generöst mark, planterar och sköter försöket utan ersättning.

Fresh Forward skänker plantor av FE2122, FE2132 och FE2134. Plantenkwekerij De Kemp skänker plantor av Rumba, Twist och Verdi. Malling Fruits skänker plantor av Malling™ Vitality. Vissers skänker plantor av Destiny och Fernando. Hansabred skänker plantor av Rendezvous och Lola. FlevoBerry skänker plantor av Falco, Sonsation och Sussette. KRAEGE Beerenpflanzen skänker plantor av Malwina. Olssons Frö, SW Horto, Vissers, Salvi Vivai och Agronom Plants har stått för kostnader och bestyr med transport av plantor från Nederländerna, Tyskland, Nederländerna, Italien respektive Polen.

Värdet av skänkta plantor och transporttjänster kan uppskattas till ca 50 000 kr.

Flera kunniga människor i branschen har bidragit med åsikter, idéer, och inte minst sin tid under planering och utformning av försöket. Ingen nämnd, ingen glömd. Värdet av den arbetstid som lagts ned kan uppskattas till 10 000 kr, men är värt betydligt mer för projektets framgång.

Samarbete

Magnus Andersson har vid anläggandet av ett demonstrationsfält i Torslunda på Öland valt att plantera samtliga nya sorter som ingår i sortförsöket i Skåne. Vi välkomnar initiativet, och har samordnat beställningar och leveranser av plantor.

Praktiskt genomförande

Sortval

15 Europeiska växtförädlingsföretag kontaktades. De valdes utifrån egen kännedom, tips och sökträffar. 23 förslag på sorter inkom. Rådgivare, odlare, säljare och andra experter kom med synpunkter på förslagen, och 13 sorter valdes ut.

Sorter anpassade för att tåla handel valdes framför sorter främst lämpade för direktförsäljning.

Plantor

Frigoplantor av storlek A+ begärdes av alla sorter. Det är en storlek som förekommer ganska allmänt i odling, och som ger tillräcklig mängd bär att studera redan första året.

Plantorna kom från sju producenter i fyra länder och skulle fördelas till tre platser i Sverige (Marsvinsholm, Öjebyn och Torslunda). De flesta plantor skickades via två plantskolor, där samlingsordrar lagts av Olssons Frö och SW Horto.

Ett antal sorter levererades trots alla ansträngningar i fel storlek eller fel antal. I de flesta fall gick det att komplettera från en annan leverantör. Twist och Malling™ Vitality gick inte att ersätta, och planterades som standardplantor (A).

Man måste också vara ödmjuk för att plantkvalité är mer än bara krondiameter. Åtminstone planteringsåret kommer plantorna vara starkt påverkade av hur de producerats, och det går inte att kontrollera för.

Plantering

Sorterna delades i tre grupper efter tidighet, och planterades i samband med planteringen av motsvarande sort i samma del av odlingen.

Den sena gruppen planterades 2022-05-09, den medeltidiga 2022-05-12 och den tidiga 2022-05-25.

Enstaka plantor dog efter plantering. Dessa ersattes 2022-06-03, så att antalet åter blev 30 i samtliga 64 parceller.

Drönarbilder

Sidan öppnas i en ny flik.

Resultat 2023

Metod, felkällor och risker

Plantmaterialet

Som nämns under Resultat 2022 kan skillnader i plantkvalité som inte beror på genetiska skillnader mellan sorterna, men som följer sorterna åt, inte elimineras.
Effekterna av plantmaterialet bedöms spela betydligt mindre roll år 2023 än år planteringsåret 2022.

Sortspecifika krav

Olika sorter har olika krav när det gäller t.ex. gödsling, vattning eller vintertäckning, men har här skötts lika.
Effekterna av detta har bedömts vara relativt måttliga vid markbunden odling. Se Resultat 2022 för ett längre resonemang.

Bärplockning

Bekämpning och alla andra skötselåtgärder utfördes av Lönnslätts Bärs yrkeskunniga folk. Försöket fick vatten och näring från odlingens ordinarie anläggning. Den enda kvalitetspåverkande åtgärd som skiljer försöket från den övriga odlingen är plockningen, som utfördes av Elitplantstationen. Plockningen skedde som regel tre gånger per vecka. Under perioder av tidsbrist har det hänt att parceller plockats två gånger per vecka, samt att olika parceller plockats på olika dagar. Det bedömdes ändå vara tillräckligt ofta för att undvika övermognad.

Vi plockade bär vid 31 tillfällen från 2 juni till 28 juli. Alla sorter plockades inte alla dagar, men alla plockades 2-3 gånger per vecka under den period de hade mogna bär.

Bären plockades i två fraktioner. Som Prima bär plockades de som bedömdes motsvara sådana bär man som konsument väntar sig (eller vill se) då man köper frilandsodlade jordgubbar. Alla övriga mogna bär plockades som Ej prima bär. Under delar av sommaren var småfallenhet så utbrett att det upplevdes som en påtaglig kvalitetsbrist. Därför frångick vi vår tidigare praxis att räkna bär vars enda defekt var småfallenhet som Prima bär. Små bär ger alltså detta år utslag både på de Prima bärens medelvikt och på andelen Ej prima bär. Kategorin Prima bär borde i grova drag motsvara handelsnormens klass I, medan Ej prima bär innehåller allt från klass II till otjänliga bär.

När avkastningen hos en parcell sjunkit så att den var klart och tydligt under 20 gram per planta slutade vi plocka från parcellen. I den sena sortgruppen putsades försöket ned av innan vi hunnit konstatera att även Malwina sjunkit så lågt, men det väntades då ske vilken dag som helst.

Bortfall

I det torra vädret i juni dammade det mycket från markvägarna i fälten. I den medeltidiga sortgruppen, där upprepning 1 låg med långsidan mot en markväg, var problemet särskilt stort vid den tid bären mognade. Bärkvalitén drabbades, och vi beslutade att sluta plocka från bädden.

Därför är upprepning 1 i den medeltidiga gruppen utelämnad i resultaten nedan.

I de andra sortgrupperna vette bäddarnas kortsidor mot mindre trafikerade markvägar, och vägdamm orsakade inga problem.

Bevattning

Värmeböljan i början av säsongen pressade också bevattningsanläggningens kapacitet. För att hantera situationen valde Lönnslätts bär att dra ner bevattningen av Rumba-fältet från två till en gång per dag och istället ge Sonsation tre givor när de plockat klart sin Rumba, och Sonsations topp närmade sig. Detta påverkade sannolikt de senast mognande sorterna i den tidiga sortgruppen negativt, eftersom de stod i Rumba-fältet, men mognade efter Rumba. Den senaste sorten i den tidiga gruppen är Verdi, tätt följt av Falco.

Översikt plockning

Nedan följer tre diagram som visar plockade bär i gram per planta. Varje sort redovisas med en serie per upprepning för de prima bären och en för de som inte var prima. Prima bär visas ovanför linjen, medan de ej prima visas i diagrammens undre del.

Klicka på bilderna för att visa dem större.

Tidig sortgrupp

Observera att de tidiga sorterna drivits under duk under våren, samt att bevattningen var reducerad på fältet de sista dagarna.

mellantidig sortgrupp
Sen sortgrupp

Tidighet

Ett vanligt mått på utvecklingstid är antal dagar till 50% av den totala viken är plockad. Jämförelsen nedan görs på det måttet. Tiden till skördeperiodens början och slut och hur olika sorter avlöser varandra är också intressant. För att underlätta en jämförelse sida vid sida visas också skörden på en falsk värmekarta för varje sortgrupp. Varje kolumn är en parcell/upprepning, varje rad är en tidsperiod. Ju mer intensivt röda cellerna är desto högre skörd har plockats från parcellen under perioden.

Tidig sortgrupp
SortUtvecklingstidSignifikant senare än
Twist165
Rendezvous166
Rumba167Twist
Malling Vitality167Twist
Falco170Rumba, Malling Vitality, Rendezvous, Twist
Verdi172Falco, Rumba, Malling Vitality, Rendezvous, Twist
Utvecklingstid =dagar från 1 januari tills 50% av vikten av prima bär plockats. Endast plockningar med minst 20 g per planta har ingått.

Observera att de tidiga sorterna drivits under duk under våren, samt att bevattningen var reducerad på fältet de sista dagarna.

Mellantidig sortgrupp
SortUtvecklingstidSignifikant senare än
Lola179
Sibilla183Lola
Sonsation185Sibilla, Lola
FE2122/Jenkka185Sibilla, Lola
Fernando185Sibilla, Lola
Utvecklingstid =dagar från 1 januari tills 50% av vikten av prima bär plockats. Endast plockningar med minst 20 g per planta har ingått.
Sen sortgrupp
SortUtvecklingstidSignifikant senare än
Destiny183
FE2132 / Ravellia186Destiny
FE2134 / Cadenza191FE2132, Destiny
Sussette192FE2134, FE2132, Destiny
Malwina198Sussette, FE2134, FE2132, Destiny
Utvecklingstid =dagar från 1 januari tills 50% av vikten av prima bär plockats. Endast plockningar med minst 20 g per planta har ingått.
Jämförelser av tidighet

Eftersom detta är ett randomiserat försök med upprepningar kan vi säga något om ifall de observerade skillnaderna kan antas vara verkliga skillnader mellan sorter, eller om de lika gärna kan bero på skillnader i växtförhållandena över fältet eller på slumpen.

Man får ett intryck av detta bara genom att titta på diagrammen. Varje linje respektive kolumn är en oberoende upprepning av samma sak. Ju mer samlade värdena är inom varje sort desto säkrare kan vi vara på att vår observerade utvecklingstid liknar den man kan vänta sig av sorten under liknande förhållanden.

När man räknar på saken visar sig vilka parvisa jämförelser mellan sorter som är signifikanta. Att skillnaden mellan två sorter är signifikant innebär att det är mindre än 5% risk att man skulle få en lika stor skillnad i utvecklingstid mellan odlingar av samma sort.

Vi har jämfört den ekonomiskt tillgängliga skörden, d.v.s. de prima bär som plockats vid de tillfällen då skörden per planta varit minst 20 g.

Detaljer statistik

Förutom sort och block (bädd) kan man tänka sig att vädret under säsongen kan påverka när skörden infaller. Därför ställdes några modeller som innehöll väderdata från närområdet upp som alternativ till modellen med bara sort och upprepning. I respektive sortgrupp valdes den modell som hade högst kvalité enligt Akaikes informationskriterium (AIC).

Breusch-Pagans test påvisade inte heteroskedaicitet och Shapiro-Wilks test påvisade inte icke-normalfördelning. Vanliga modelldiagnostiska diagram såg hyfsat OK ut, och framförallt låg inga observationer utanför Cook’s distance, vilket hade inneburit att ett enskilt värde haft avgörande inflytande över utfallet.

Då Fishers ANOVA för de valda modellerna även påvisade signifikanta skillnader mellan sorter generellt (med p<0,001) kunde vi gå vidare med Tukey’s HSD-test för att jämföra enskilda sortpar.

I diagrammen nedan visas resultaten av Tukeys HSD test för respektive sortgrupp. Det spann som de horisontella linjerna för respektive par beskriver innehåller med 95% säkerhet den äkta skillnaden mellan sorterna under liknande förhållanden. Om spannet korsar 0 kan skillnaden vara antingen positiv, negativ eller obefintlig. Det går då inte att säga om det verkligen finns en skillnad. Om spannet inte korsar noll kan man med rimlig säkerhet säga att det finns en skillnad. Dessa signifikant skilda par har markerats med svart.

Spannets storlek bestäms bland annat av den uppmätta variationen mellan upprepningar inom samma sort och mängden data.

Tidig sortgrupp:

I den modell som gav bäst avvägning mellan passning och enkelhet enligt AIC, och därför valdes, bestäms utvecklingstiden av 6 parametrar:

  • sort
  • upprepning
  • medelnederbörd före skördetopp
  • medelnederbörd efter skördetopp
  • medeltemperatur före skördetopp
  • medeltemperatur efter skördetopp

Den verkliga skillnaden mellan Rumba och Twist är alltså någonstans mellan 15 h och 4 dagar (Rumba är senare) medan den verkliga utvecklingstiden för Rumba är mellan 19 h tidigare och 2,6 dagar senare än för Rendezvous.

I den tidiga gruppen är spannet (konfidensintervallet) 3,4 dagar brett.

Mellantidig sortgrupp:

I den modell som gav bäst avvägning mellan passning och enkelhet enligt AIC, och därför valdes, bestäms utvecklingstiden av 3 parametrar:

  • sort
  • upprepning
  • medelnederbörd före skördetopp

Den verkliga skillnaden mellan Sonsation och Lola är alltså någonstans mellan 4,9 och 6,6 dagar (Sonsation är senare) medan den verkliga utvecklingstiden för Sonsation är mellan 32 h tidigare och 9 h senare än den för Fernando.

I den medeltidiga gruppen är spannet (konfidensintervallet) 1,7 dagar brett.

Sen sortgrupp:

I den modell som gav bäst avvägning mellan passning och enkelhet enligt AIC, och därför valdes, bestäms utvecklingstiden av 3 parametrar:

  • sort
  • upprepning
  • medelvindhastighet före skördetopp

Den verkliga skillnaden mellan Malwina och Sussette är alltså någonstans mellan 5,6 och 7,5 dagar, där Malwina är senare.

I den sena gruppen är spannet 1,9 dagar.

Ekonomiskt tillgänglig skörd

De flesta sorter har en period då de ger en OK skörd, och en längre period då skörden klingar av. I en kommersiell odling är det sällan möjligt eller eftersträvansvärt att plocka alla bär. Varken odlaren eller plockarna själva vill att de ska behöva gå långa sträckor för att få ihop sin skörd. Därför finns en gräns för när det är lönt att plocka i ett fält. Vad som är gränsen beror på priset och hur tillgången på bär och plockare ser ut just där och då.

När vi vill beskriva den ekonomiskt tillgängliga skörden måste vi välja ett fast gränsvärde. I bland annat den här rapporten från Versuchszentrum Straelen/Köln-Auweiler förekommer 20 g per planta som gräns för skördens början och slut. Vi har valt att använda samma gränsvärde i framställningen av de tre diagram som följer nedan.

På dessa siffror har vi också gjort en statistisk jämförelse av skörden. Resultaten av jämförelserna visas med grupperingsbokstäver i diagrammen och i en tabell under respektive diagram.

Klicka på bilderna för att visa dem större.

Tidig sortgrupp:
SortMedelvärdeSignifikant högre än
Twist179
Rendezvous197
Malling Vitality313Rendezvous, Twist
Rumba300Twist
Verdi425Malling Vitality, Rendezvous, Rumba, Twist
Falco478Malling Vitality, Rendezvous, Rumba, Twist
Resultat av jämförelse, sammanlagt vikt av prima bär per planta vid plockningar på minst 20 g per planta.
Mellantidig sortgrupp:
SortMedelvärdeSignifikant högre än
Lola245
Fernando465Lola
Sibilla467Lola
Sonsation549Lola
FE2122 / Jenkka734Fernando, Lola, Sibilla, Sonsation
Resultat av jämförelse, sammanlagt vikt av prima bär per planta vid plockningar på minst 20 g per planta.
Sen sortgrupp:
SortMedelvärdeSignifikant högre än
Destiny189
Sussette254
FE2132 / Ravellia321Destiny
FE2134 / Cadenza403Sussette, Destiny
Malwina559FE2132, FE2134, Susette, Destiny
Resultat av jämförelse, sammanlagt vikt av prima bär per planta vid plockningar på minst 20 g per planta.
Jämförelser av skörd

Eftersom detta är ett randomiserat försök med upprepningar kan vi säga något om ifall de observerade skillnaderna kan antas vara verkliga skillnader mellan sorter, eller om de lika gärna kan bero på skillnader i växtförhållandena över fältet eller på slumpen.

Man får ett intryck av detta bara genom att titta på stapeldiagrammen. Varje stapel är en oberoende upprepning av samma sak. Ju mer samlade staplarna är inom varje sort desto säkrare kan vi vara på att vår uppmätta skörd liknar den skörd man kan vänta sig av sorten under liknande förhållanden.

När man räknar på saken visar sig vilka parvisa jämförelser mellan sorter som är signifikanta. Att skillnaden mellan två sorter är signifikant innebär att det är mindre än 5% risk att man skulle få en lika stor skillnad mellan skördar av samma sort.

Vi har jämfört den ekonomiskt tillgängliga skörden, dvs summan av de prima bär som plockats vid de tillfällen då skörden per planta varit minst 20 g.

Detaljer statistik

Förutom sort och block (bädd) kan man tänka sig att skördens storlek kan påverkas av när på säsongen den inföll. Därför ställdes några modeller som innehöll dagar till 50% skörd upp som alternativ till modellen med bara sort och upprepning. I alla tre sortgrupperna visade sig dock modellen med bara sort och upprepning hålla högst kvalité enligt Akaikes informationskriterium (AIC), som ger en objektivt avvägt mått mellan modellens passning och enkelhet.

Breusch-Pagans test påvisade inte heteroskedaicitet och Shapiro-Wilks test påvisade inte icke-normalfördelning. Vanliga modelldiagnostiska diagram såg hyfsat OK ut, och framförallt låg inga observationer utanför Cook’s distance, vilket hade inneburit att ett enskilt värde haft avgörande inflytande över utfallet.

Då Fishers ANOVA för den valda modellen även påvisade signifikanta skillnader mellan sorter generellt (med p<0,001) kunde vi gå vidare med Tukey’s HSD-test för att jämföra enskilda sortpar.

I diagrammen nedan visas resultaten av Tukeys HSD test för respektive sortgrupp. Det spann som de horisontella linjerna för respektive par beskriver innehåller med 95% säkerhet den äkta skillnaden mellan sorterna under liknande förhållanden. Om spannet korsar 0 kan skillnaden vara antingen positiv, negativ eller obefintlig. Det går då inte att säga om det verkligen finns en skillnad. Om spannet inte korsar noll kan man med rimlig säkerhet säga att det finns en skillnad. Dessa signifikant skilda par har markerats med svart.

Spannets storlek bestäms bland annat av den uppmätta variationen mellan upprepningar inom samma sort och mängden data. Därför är det också störst i den medeltidiga gruppen, där bara tre upprepningar kunde utnyttjas.

Tidig sortgrupp:

Den verkliga skillnaden mellan Rumba och Twist är alltså någonstans mellan 15 och 227 g per planta och säsong (till Rumbas fördel) medan den verkliga skörden av Rumba är mellan 3 g lägre och 209 g högre än den från Rendezvous.

I den tidiga gruppen är spannet 212 g.

Mellantidig sortgrupp:

Den verkliga skillnaden mellan Sonsation och Jenkka (FE2122) är alltså någonstans mellan 65 och 307 g per planta och säsong (till Sonsations nackdel) medan den verkliga skörden av Sonsation är mellan 39 g lägre och 203 g högre än den från Sibilla.

I den medeltidiga gruppen är spannet 243 g.

Sen sortgrupp:

Den verkliga skillnaden mellan Malwina och Sussette är alltså någonstans mellan 218 och 393 g per planta och säsong (till Malwinas fördel) medan den verkliga skörden av Sussette är mellan 23 g lägre och 152 g högre än den från Destiny.

I den sena gruppen är spannet 175 g.

Bärvikt

Vid varje plockning räknades och vägdes de prima bären. Detta ger oss möjlighet att visa bärviktens utveckling över säsongen. Hos alla sorter avtar medelvikten med tiden, men i den utsträckning det finns sortskillnader är de jätteintressanta.

Diagrammen nedan ger en överblick av denna utveckling. Den sammanlagda vikten av prima bär har dividerats med antalet prima bär från samma parcell och dag. Detta har gjorts för alla plocktillfällen. Punkter från tillfällen då antalet bär varit mycket litet kan ibland sticka iväg från det samlade mönstret som punkterna annars följer. En linje markerar 10 g i alla diagram för att underlätta läsningen.

Tidig sortgrupp
Mellantidig sortgrupp
Sen sortgrupp
Jämförelser av bärvikt

Eftersom detta är ett randomiserat försök med upprepningar kan vi säga något om ifall de observerade skillnaderna kan antas vara verkliga skillnader mellan sorter, eller om de lika gärna kan bero på skillnader i växtförhållandena över fältet eller på slumpen.

Man får ett intryck av detta bara genom att titta på diagrammen. Varje färg visar en oberoende upprepning av samma sak. Ju mer samlade punkterna är inom varje sort desto säkrare kan vi vara på att vår uppmätta vikt liknar den man kan vänta sig av sorten under liknande förhållanden.

När man räknar på saken visar sig vilka parvisa jämförelser mellan sorter som är signifikanta. Att skillnaden mellan två sorter är signifikant innebär att det är mindre än 5% risk att man skulle få en lika stor skillnad mellan skördar av samma sort.

Eftersom vikten varierar kraftigt över säsongen är det helt avgörande att välja vad som ska jämföras. Vi har valt att jämföra medelvikterna per bär vid de två plocktillfällen som gav högst total skörd av prima bär för respektive parcell. Det verkar rimligt att den intressantaste vikten är den man plockar mest av.

Tidig Sortgrupp
SortMedelvärdeSignifikant högre än
Twist12,5
Rendezvous12,6
Rumba12,6
Verdi13,3
Falco13,4
Malling Vitality16,8Falco, Verdi, Rumba, Rendezvous, Twist
Resultat av jämförelse, gram per bär vid de två största plockningarna.
Mellantidig sortgrupp
SortMedelvärdeSignifikant högre än
Lola9,5
Fernando10,7
Sibilla13,7Fernando, Lola
Sonsation14,3Fernando, Lola
Jenkka/FE212216,5Sibilla, Fernando, Lola
Resultat av jämförelse, gram per bär vid de två största plockningarna.
Sen sortgrupp
SortMedelvärdeSignifikant högre än
Sussette11,4
FE2132 / Ravellia11,5
Destiny11,8
Malwina15,8Destiny, FE2132, Sussette
FE2134 / Cadenza17,1Destiny, FE2132, Sussette
Resultat av jämförelse, gram per bär vid de två största plockningarna.
Detaljer statistik

Förutom sort och block (bädd) kan man tänka sig att bärvikten kan påverkas av när på säsongen skörden inföll. Därför ställdes även en modell som innehöll dagar till de plockningar som ingick upp som alternativ till modellen med bara sort och upprepning. I den tidiga och sena sortgruppen visade sig denna modell lämpligast, medan modellen med bara sort och upprepning var att föredra i den medeltidiga. Akaikes informationskriterium (AIC), som ger en objektivt avvägt mått mellan modellens passning och enkelhet, användes för att välja modell.

Breusch-Pagans test påvisade inte heteroskedaicitet och Shapiro-Wilks test påvisade inte icke-normalfördelning. Vanliga modelldiagnostiska diagram såg hyfsat OK ut, och framförallt låg inga observationer utanför Cook’s distance, vilket hade inneburit att ett enskilt värde haft avgörande inflytande över utfallet.

Då Fishers ANOVA för den valda modellen även påvisade signifikanta skillnader mellan sorter generellt kunde vi gå vidare med Tukey’s HSD-test för att jämföra enskilda sortpar.

I diagrammen nedan visas resultaten av Tukeys HSD test för respektive sortgrupp. Det spann som de horisontella linjerna för respektive par beskriver innehåller med 95% säkerhet den äkta skillnaden mellan sorterna under liknande förhållanden. Om spannet korsar 0 kan skillnaden vara antingen positiv, negativ eller obefintlig. Det går då inte att säga om det verkligen finns en skillnad. Om spannet inte korsar noll kan man med rimlig säkerhet säga att det finns en skillnad. Dessa signifikant skilda par har markerats med svart.

Spannets storlek bestäms bland annat av den uppmätta variationen mellan upprepningar inom samma sort och mängden data. Därför är det också störst i den medeltidiga gruppen, där bara tre upprepningar kunde utnyttjas.

Tidig sortgrupp:

Den verkliga skillnaden mellan Rumba och Malling Vitality är alltså någonstans mellan 1 och 7,3 g per bär (till Rumbas nackdel) medan Rumbas verkliga medelvikt är mellan 3,2 g lägre och 3,2 g högre än Rendezvous.

I den tidiga gruppen är spannet (konfidensintervallet) 6,3 g.

Mellantidig sortgrupp:

Den verkliga skillnaden mellan Sonsation och Lola är alltså någonstans mellan 2 och 7,6 g per bär (till Sonsations fördel) medan Sonsations verkliga medelvikt är mellan 2,1 g lägre och 3,5 g högre än Sibillas.

I den medeltidiga gruppen är spannet (konfidensintervallet) 5,6 g.

Sen sortgrupp:

Den verkliga skillnaden mellan Malwina och Sussette är alltså någonstans mellan 1,9 och 6,8 g per bär (till Malwinas fördel) medan Malwinas verkliga medelvikt är mellan 1,1 g lägre och 3,8 g högre än den från FE2134 (Cadenza).

I den sena gruppen är spannet (konfidensintervallet) 4,9 g.

Hållbarhet i lager

Kraven på jordgubbars hållbarhet och förmåga att tåla transport och hantering blir allt högre. Hållbarheten beror på många faktorer, men i den utsträckning det finns sortskillnader är de intressanta att försöka upptäcka.

Vid två tillfällen under säsongen organiserade vi ett lagringsförsök av bären från försöken. Varje sort ingick i ett av de två försöken, utom Malwina som fortfarande inte mognat vid det sena tillfället. Från varje parcell som hade mogna bär plockades tre bärnallar med minst 20 bär. I några få fall plockades färre nallar om bären inte räckte. Mellan 6 och 12 nallar per sort har ingått.

Lådorna ställdes i Lönnslätts bärs kylrum i ca 5 °C i 7 dygn. Därefter plockades de ut. Kördes ca 5 mil i bil och fick därefter stå i rumstemperatur i några timmar innan de sorterades, räknades och vägdes.

Nedan ges en översiktsbild av hur sorterna klarade behandlingen.

Svagheter

Försöket ger en välgrundad bild av lagringsbarheten under de förhållanden som rådde, och man kan skilja sortens påverkan från bruset ganska väl. Men eftersom det inte upprepats över tid säger det mindre om lagringsbarheten under andra förhållanden.

Sorterna som ingick i de två lagringstillfällena var olika långt komna i sin utveckling när lagringen skedde. Det vill säga alla bär som lagrades var mogna, men de kan ha varit bland plantornas första eller sista bär. Detta kan eventuellt påverka resultatet ganska mycket. I den statistiska jämförelsen nedan har vi inkluderat den genomsnittliga bärvikten på plockdagen och huruvida plockdagen inföll före eller efter den dag då 50% av vikten var plockad för respektive parcell. På så vis hanteras effekten delvis, men en jämförelse mellan bär plockade i mer likartade utvecklingsstadier skulle kunna ge en robustare bild.

Jämförelse

Man får ett intryck att spridningen är ganska stor genom att titta på översiktsdiagrammet. Det ser ut att finnas en effekt av upprepning (bädd) hos vissa sorter, medan det inte syns någon sådan effekt i andra.

När man räknar på saken visar sig vilka parvisa jämförelser mellan sorter som är signifikanta. Att skillnaden mellan två sorter är signifikant innebär att det är mindre än 5% risk att man skulle få en lika stor skillnad i utvecklingstid mellan odlingar av samma sort.

Tidig sortgrupp
SortMedelvärdeSignifikant högre änDetta plock vs. utvecklingstid
Rumba40%3 dagar före
Rendezvous49%3 dagar före
Malling Vitality49%2 dagar före
Verdi57%4 dagar före
Twist62%Rumba4 dagar efter
Falco74%Verdi, Malling Vitality, Rendezvous, Rumba1 dag före
Med utvecklingstid menas den dag då 50% av den säljbara vikten plockats. Se avsnittet Tidighet ovan.
Mellantidig sortgrupp
SortMedelvärde Signifikant högre änDetta plock vs. utvecklingstid
Sonsation33%2 dagar före
Lola34%4 dagar efter
Sibilla43%0 dagar före
Fernando44%2 dagar före
FE2122/ Jenkka53%2 dagar före
Med utvecklingstid menas den dag då 50% av den säljbara vikten plockats. Se avsnittet Tidighet ovan.
Sen sortgrupp
SortMedelvärdeSignifikant högre änDetta plock vs. utvecklingstid
MalwinaOkäntOkänt
Destiny25%0 dagar före
FE2134/ Cadenza43%Destiny8 dagar före
FE2132/ Ravellia54%Destiny3 dagar före
Sussette62%FE2134, Destiny8 dagar efter
Med utvecklingstid menas den dag då 50% av den säljbara vikten plockats. Se avsnittet Tidighet ovan.
Detaljer statistik

Förutom sort och block (bädd) kan man tänka sig att lagringsbarheten kan påverkas av om de lagrade bären tillhör sortens första bär, sista bär eller huvudskörden. Därför ställdes modeller som innehöll genomsnittlig bärvikt, skördens placering i förhållande till utvecklingstiden och båda dessa faktorer upp som alternativ till modellen med bara sort och upprepning. I alla tre sortgrupperna hade dock grundmodellen med bara sort och upprepning högst kvalité enligt Akaikes informationskriterium (AIC).

Breusch-Pagans test påvisade inte heteroskedaicitet och Shapiro-Wilks test påvisade inte icke-normalfördelning. Vanliga modelldiagnostiska diagram såg hyfsat OK ut, och framförallt låg inga observationer utanför Cook’s distance, vilket hade inneburit att ett enskilt värde haft avgörande inflytande över utfallet.

I de fall Fishers ANOVA för de valda modellerna även påvisade signifikanta skillnader mellan sorter generellt (med p<0,001) användes Tukey’s HSD-test för att jämföra enskilda sortpar.

I diagrammen nedan visas resultaten av Tukeys HSD test för respektive sortgrupp. Det spann som de horisontella linjerna för respektive par beskriver innehåller med 95% säkerhet den äkta skillnaden mellan sorterna under liknande förhållanden. Om spannet korsar 0 kan skillnaden vara antingen positiv, negativ eller obefintlig. Det går då inte att säga om det verkligen finns en skillnad. Om spannet inte korsar noll kan man med rimlig säkerhet säga att det finns en skillnad. Dessa signifikant skilda par har markerats med svart.

Spannets storlek bestäms bland annat av den uppmätta variationen mellan upprepningar inom samma sort och mängden data.

Tidig sortgrupp:

I den modell som gav bäst avvägning mellan passning och enkelhet enligt AIC, och därför valdes, bestäms hållbarheten i kyl av Sort+Upprepning.

Den verkliga skillnaden mellan Rumba och Twist är alltså någonstans mellan 1 och 44 procentenheter (till Twists fördel) medan det av Rumba bevarades mellan 11 procentenheter fler och 29 procentenheter färre bär än av Rendezvous.

I den tidiga gruppen är spannet (konfidensintervallet) 45 procentenheter brett.

Mellantidig sortgrupp:

I den modell som gav bäst avvägning mellan passning och enkelhet enligt AIC, och därför valdes, bestäms hållbarheten i kyl av Sort+Upprepning. Då denna modell inte hade normalfördelade residualer valdes den med näst högst kvalité istället, och den tredje bästa när problemet kvarstod. I den modellen, där procent ok bär bestäms av sort+upprepning+bärvikt, hade parametern sort ingen signifikant påverkan på utfallet.

Slutsatsen blir att det inte fanns skillnader i lagringsbarhet mellan sorterna i den mellantidiga gruppen.

Sen sortgrupp:

I den modell som gav bäst avvägning mellan passning och enkelhet enligt AIC, och därför valdes, bestäms hållbarheten i kyl av Sort+Upprepning.

Den verkliga skillnaden mellan FE2134 och Destiny är alltså någonstans mellan 2,6 och 32,5 procentenheter (till FE2134s fördel) medan det av FE2132 bevarades mellan 26,3 procentenheter fler och 3,5 procentenheter färre bär än av FE2134.

I den sena gruppen är spannet 35 procentenheter.

Blomning

Sorterna blommar vid olika tider, vilket kan vara bra att hålla koll på om man odlar i områden där blommorna riskerar att drabbas av frost.

Tidig sortgrupp
Mellantidig sortgrupp
Sen sortgrupp

Försöket letades också igenom efter frostskadade blommor när blomningen graderades, men det fanns inte några frostskadade blommor.

Vid sen frost är det önskvärt att blommorna är placerade under bladverket, som då skyddar blommorna.

Tidig sortgrupp
Mellantidig sortgrupp
Sen sortgrupp

Resultat 2022

Felkällor och risker

Plantmaterialet

Trots ansträngningar för en så jämn kvalité som möjligt på plantorna kommer det ofrånkomligen finnas skillnader i plantkvalité som inte beror på genetiska skillnader mellan sorterna, men som följer sorterna åt. Skillnaderna kan t.ex. bero på produktionsförhållanden och på hanteringen i logistikkedjan. I vissa fall hade det (till stora kostnader) varit möjligt att kontrollera för detta genom att plantera plantor med flera ursprung av samma sort, men en del sorter produceras bara hos en plantskola. En annan möjlighet vore att genomföra en generations uppförökning i egen regi före plantering. Det skulle försena försöket med ett år. Dessutom skulle försöket sedan genomföras med en typ av planta som [nästan] inte används i yrkesodling, närproducerade färska plantor.
Av dessa skäl bedömdes det ogörbart att skilja på sort och planta mer än genom att beställa nominellt likvärdig kvalité (A+ frigo).
Effekterna av plantmaterialet bedöms spela betydligt mindre roll år 2 och 3 än år 1.

I de diagram som visar den tidiga sortgruppen kan skördenivåerna för Twist och Malling Vitality ses som en grov indikation för förstaårsskörd vid plantering av plantor i storlek A. De kan inte jämföras med övriga sorter (som planterats som A+). Man kan tänka sig att tidigheten överskattas något eftersom mindre plantor får slut på blommor snabbare än större plantor. Eftersom skörden är mindre är underlaget osäkrare än för övriga sorter.

De beställda plantorna av Rumba räckte till upprepning 2, 3 och 4, men tog slut under planteringen av upprepning 1. De sista 8 plantorna i parcellen ersattes med Rumba-plantor från en annan leverantör, men som också var A+. Dessa plantor växte sämre och såg ut att ge mindre och senare skörd än övriga. De har ändå räknats med på samma vis eftersom vårt enda krav på plantkvalité (frigo A+) var uppfyllt.

Sortspecifika krav

För vissa sorter finns det särskilda rekommendationer när det gäller t.ex. gödsling, vattning eller vintertäckning. Felaktigt utförd skötsel kan t.ex. innebära sämre bärkvalité, minskad/utebliven blominduktion eller överdriven bladtillväxt. För andra sorter saknas rekommendationer, vilket rimligen inte betyder att de inte har krav, utan att de inte är lika kända. I försöket utförs alla odlingsåtgärder som för resten av fältet. Alla sorter i den tidiga gruppen behandlas som Rumba, alla medeltidiga som Sonsation och alla sena sorter som Malwina. Det innebär att flera sorter inte får de betingelser som de hade fått (eller kunnat få) om de odlats ensamma på fältet.
Detta måste dock accepteras. Dels är det inte praktiskt möjligt att ge sorterna individuell behandling i ett småparcellsförsök förlagt till en yrkesodling. Dels skulle jämförelsen antagligen inte bli mindre problematisk, eftersom vi skulle lyckas olika väl med att tillgodose sorternas krav. Krav som dessutom är olika väl kända.
Effekterna av sortspecifika krav har bedömts vara relativt måttliga vid markbunden odling.

Bärplockning

Plantering, bekämpning och alla andra skötselåtgärder utfördes av Lönnslätts Bärs yrkeskunniga folk. Försöket fick vatten och näring från odlingens ordinarie anläggning. Den enda kvalitetspåverkande åtgärd som skiljer försöket från den övriga odlingen är plockningen, som utfördes av Elitplantstationen. Plockningen skedde två gånger per vecka. Det är ovanligt sällan, men bedömdes vara tillräckligt ofta för att undvika övermognad. Bären plockades i två fraktioner. Som Prima bär plockades de som bedömdes motsvara sådana bär man som konsument väntar sig (eller vill se) då man köper frilandsodlade jordgubbar. Alla övriga mogna bär plockades som Ej prima bär. Eftersom vi var intresserade av vilken bärstorlek sorten levererar räknades bär vars enda defekt var småfallenhet som Prima bär. Dessa hade antagligen lämnats på plantan i normala fall. kategorin Prima bär borde i grova drag motsvara handelsnormens klass I, medan Ej prima bär innehåller allt från klass II till otjänliga bär.

Skörd och tidighet

Vi plockade bär vid 16 tillfällen från 30 juni till 22 augusti. Alla sorter besöktes vid alla tillfällen, och de som hade mogna bär plockades.

Av detta kan både sorternas avkastning och tidighet uppskattas. Eftersom detta är planteringsåret räknas tidighet i år från plantering och skörden blir ett grövre mått än kommande år på grund av den felkälla som utgörs av skillnader i plantmaterialet.

Nedan följer tre diagram som visar total skörd som gram per planta, och tidighet som dagar från plantering till då 50% av vikten är plockad. Observera att skalan på vänster sida gäller skördad vikt (som visas i staplarna) och den på höger sida gäller tidighet (som visas med punkter) Klicka på bilderna för att visa dem större.

Tidig sortgrupp:

Mellantidig sortgrupp:

Sen sortgrupp:

De flesta sorter har en kort period då de ger en OK skörd, och en längre period då skörden klingar av. I försöket har vi plockat så gott som alla bär under hela säsongen eftersom vi ville observera hela skördeperioden och dess form. I en kommersiell odling är det sällan möjligt eller eftersträvansvärt att plocka alla bär. Varken odlaren eller plockarna själva vill att de ska behöva gå långa sträckor för att få ihop sin skörd. Därför finns en gräns för när det är lönt att plocka i ett fält. Vad som är gränsen beror på priset och hur tillgången på bär och plockare ser ut just där och då.

Om vi vill försöka fånga den ekonomiskt tillgängliga skörden i redovisningen av försöket måste vi istället välja ett fast gränsvärde. I bland annat den här rapporten från Versuchszentrum Straelen/Köln-Auweiler förekommer 20 g per planta som gräns för skördens början och slut. Vi har valt att använda samma gränsvärde i framställningen av de tre diagram som följer nedan. Klicka på bilderna för att visa dem större.

Tidig sortgrupp:

Mellantidig sortgrupp:

Sen sortgrupp:

Att använda ett gränsvärde borde ge en mer verklighetstrogen uppskattning av skörden, men det orsakar också större spridning mellan upprepningarna av samma sort. Det drabbar främst de sorter där plockningar nära gränsvärdet utgjort en större del av den totala skörden. Det går färre dagar från plantering tills 50% av vikten är plockad om man använder ett gränsvärde än om man inkluderar alla bär.

Upp